Avhåll
Vissa saker undviker jag frenetiskt när jag skriver. Av någon för mig outgrundlig anledning hör många etablerade uttryck till vad jag skyr. Men när det gäller andra sätt att skriva som jag avhåller mig från, så tror jag att mina skäl är ganska lätta att förstå sig på.
För det första vill jag formulera mig så precist som möjligt. Stor möda lägger jag på att väga ord och förklaringar mot varandra, för att sedan välja dem jag tror bär min mening fram till så många olika läsare som möjligt.
För det andra vill jag skriva lättillgängligt. Detta är förvisso min minst lättlästa blogg, men orsaken bör inte betraktas som någonting utöver min egen oförmåga att uttrycka mig simpelt. Även de största och mest komplicerade tankarna kan formuleras så att var och en förstår! Varför skulle det då inte gå med mina små funderingar? Jag föredrar därför en litet längre och tydligare förklaring framför en kort, exakt och mera förkunskapskrävande.
För det tredje hatar jag namndumpning; här slipper du läsa namnet på någon ny tänkare i varannan mening. Vet jag vad jag menar, så kan jag lika gärna skriva det istället.
För det sista, och apropå det tredje, försöker jag skriva utan att ställa förkunskapskrav även när det gäller terminologi. De flesta känner till exempel inte till någon konstitutionsantinomi och behöver en fullödig förklaring av begreppet. Dem som någon gång läst en sådan, kan i sin tur behöva en liten påminnelse för att hämta fram begreppets innebörd ur minnet.
Förhoppningsvis leder blandningen av dessa fyra riktlinjer till någorlunda enkla och precisa formuleringar, och att därmed innehållet blir lättillgängligt även på bredden. För mig som skribent är detta, alltså att formulera tankar som jag åtminstone själv har svårt att sätta ord på så att de blir lättfattliga, en rejält rolig, men oerhört svår, utmaning.
Och skulle någon istället föredra riktigt tjockt refererande akademisk text, den där typen vars meningshärvor säkerligen hade fått till och med det tyska artonhundratalets mest flitiga kommatörer att somna innan de ens nått till textens första punkt, så har den personen bara att välja: Stå ut med att jag inte anser penis vara en grammatisk konstruktion, eller sök dig till någon av de hundratals andra bloggar där detta skrytspråk faktiskt frodas, och låt mig ha mitt inomspråkliga celibat i fred.